orkeslös.
Gud, ge mig styrka!
(Gnälligt inlägg!!)
Efter ytterliggare en natt med för lite sömn är jag gråtfärdig. Hur mycket ska man orka?
Robbin fick för sig att ha pokerkväll igår (Inte en nykter sådan för er som tror det). Han hade vänner på besök som efter lite whiskey, öl och vad sjutton det nu va dom hält i sig pratade i kapp med Robbin till kl 04.30 på morgonen, Då hade jag fortfarande inte lyckats somna trotts försök med kuddar över huvudet för att dämpa deras stämmor. När jag tillslut går upp för kissa möts jag av en vägg när jag öppnar sovrumsdörren.
Hade jag hamnat i rökrummet på The strip?
Blir så jävla ledsen och besviken att folk inte har mer vett än att gå ut och röka. Jag är faktiskt gravid och jag bor också här!
Hur som helst så har jag börjat förstå att det inte finns någon förståelse o respekt här i världen!
Efter fyra timmars sömn blev det ett besök hemma hos mamma och pappa men efter min natt (vecka) va jag inte så pratglad, inte ens med min egen familj. Känner mig helt knäckt helt enkelt..
Tackar och bockar iallafall för hemlagad serverad middag när jag vaknade upp från en powernap.
Tror jag är värd det?
Det bjöds på pasta med vegetarisk sås/röra! Mums!
