trött på gnäll..
mitt liv, mina val!!
Att folk har så svårt att inse att mitt liv är mitt! Mina mål, mina val, min framtid! Allt ligger i mina händer och jag vill att folk låter mig sköta det på mitt sätt!
Ni tycker jag gör fel hit och dit, Fine! Men jag tycker att ni gör fel som lägger er i..
Ju mer personer i min omgivning tjatar, lägger sig i och påpekar desto mer skiter jag i det jag kanske egentligen borde göra!
Påpeka att JAG måste diska så gör jag det inte, jag vägrar (Barnsligt? Möjligt!).
Jag är verkligen motiverad att börja studera nu, jag får hjälp och börjar sätta upp mål men då får jag någon som argt vänder sig emot mig.. Inte någon förståelse att jag själv väljer över mitt liv!
Fasiken va livet va mycket enklare för 2år sen! Jag jobbade jämt, bodde hemma hos mamma och gjorde allt jag ville..
Bry er! Bra, men lägg er inte i. Fråga, Att va nyfiken är väl inget konstigt men att misstro, se ner på och dumförklara! Nej då kan ni hålla er borta!
Har så jävla mycket ilska inom mig just nu, Om det beror på att en viss person är ute och super till kl två om nätterna och med olika anledningar inte varit på jobbet på tre dagar? Ja kanske!
Och att denna person samtidigt ser ner på mig, på mina val, vad jag vill med mitt liv..
(Okej, nu vet jag kanske inte riktigt vad jag vill med mitt liv, men jag vet att jag inte vill att det kretsar kring alkohol)
Att personen i fråga... Nej jag får nog fortsätta hålla min ilska inom mig helt enkelt!
Nu blir det till att lösa en väldigt viktig grej som måste tas tag i.. Vad, hur, när är det bara jag som vet och så får det förbli kära vänner!
Skulle berhöva ett par ord från ovan just nu, från den som då, nu och föralltid kommer stå mig närmast i hjärtat..
