Vila i frid..

Du glöms aldrig!


Att se smärtan
Robbin går och bär på gör så fruktansvärt ont i mig.
Orättvisan som uppdagar sig när en så ung människa tas ifrån oss är påtaglig.
Jag önskar jag kunde lyfta bort den tygd Robbin har ligger på sina axlar, Den skuld han tar på sig.
Jag önskar jag kunde lätta på den smärta och sorg han känner.
Jag önskar jag hade svar på alla frågor han ställer.
Men det ända jag kan göra är att finnas, Krama och lyssna.

Vi är många som tänker på dig Marcus & även på din mamma.

Robbin har så många fina minnen från era år tillsammans och delar gärna med sig av dom till alla som vill lyssna.
Det är med både gläjde och sorg i rösten han pratar om dig. För Robbin dör du aldrig Marcus. För honom lever du vidare som en nära vän han delar allt med.



Vila i frid Marcus!


Kommentarer
Postat av: Anna

Jätte fint skrivet gumman! Önskar också jag kunde ta bort Robbin och Mickes sorg och deras skuldkänslor.. Fan.. <3

2011-02-02 @ 20:43:19
Postat av: pernilla

<3<3<3!!

2011-02-06 @ 08:25:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0