småkämpigt
Kämpigt..
Allt är kämpigt och en stor kamp.
Att ta på sig strumporna är en kamp för att inte tala om att raka bena, vända på sig i sängen, resa sig upp, sitta still i en bil, äta, ligga bekvämt i soffan... Ska jag fortsätta?
Ne men allt är verkligen lite småkämpigt just nu känner jag!
Går och gnäller här hemma på stackars Robbin som försöker mata mig med både choklad och julmust i hopp om att det ska få mig att bli glad igen.
Jag vill bara in och föda vårat barn nu, Vill att det sätter igång nu, nu, nu!
Nu ska jag försöka hitta något att ha på mig sen tar vi oss över till Richard & Linda för att kanske hitta på något bus? Jag måste sysselsätta mig!
Just nu är det inte kul längre.
Kommentarer
Trackback
